Fredrikskyrkan i Karlskrona, som ritades av Nicodemus Tessin d.y. under barocken och stod färdig 1744, inreds med 400 nya ljudabsorberande, stapel- och kopplingsbara stolar formgivna av Åke Axelsson. Kyrkan har genomgått en omfattande renovering som räknas vara en av Sveriges största kyrkliga ombyggnadsprojekt. Visionen har varit att skapa ett modernt och multifunktionellt kyrkorum anpassat för olika aktiviteter. Genom att ta bort de fasta bänkarna och ersätta med flexibla stolar kan den nya möbleringen justeras efter behov och antal besökare. Formen på Åke Axelssons vitmålade stolar är inspirerade av kyrkans arkitektur och beläggningen med pergament på sits och rygg ger med sin koppling till religiösa motiv en harmonisk upplevelse.
Några frågor till Åke Axelsson om arbetet med Fredrikskyrkan i Karlskrona
Har kyrkorummet inspirerat formgivningen av stolarna?
Ja, i allra högsta grad. Det är för mig viktigt att i mitt arbete med möbler och inredning utgå från rummets förutsättningar. I Fredrikskyrkans fall valven som är ett återkommande motiv i Tessins gestaltning. Tittar man på stolen är ryggstödet valvformat och genom den stora mängden stolar upprepas formen i harmoni med kyrkans arkitektur till en mäktig upplevelse.
Varför byter man ut fasta bänkar mot stolar?
Det är ett fenomen som inte bara beskriver ett enskilt fall utan representerar en samhällsförändring. Det handlar om att öppna upp kyrkan för fler, vilket speglar vår tid i stort. Man kan säga att de tidigare bänkarna representerar en statisk och föråldrad kyrka medan de flyttbara stolarna tillsammans med övrig ombyggnation öppnar upp för samtidens behov att kunna skapa varierande rum för olika slags samlingar och tillfällen.
Vilka material är stolarna gjorda av?
De är gjorda av ångbasad bok. Klädseln i pergament kommer från stora kohudar vilka bearbetats och behandlats av Tärnsjö läder. Stolarna är handmålade, något som är högst ovanligt i vår tid, strukna i flera lager med linoljevax vilket ger dem ett tåligt och vackert ytskikt. Ett viktigt försök att föra in ett ekologiskt tänkande även i en rationell och industriell arbetsprocess.
Hur kommer det sig att stolarna är klädda med pergament?
Även om det är kanske är första gången som pergament har använts som ytskikt på en sittmöbel har det en lång historia som går att spåra till människans tidiga historia. Då framförallt som förmedlare av religiösa texter. I mina tankar om gestaltning av stolar till Fredrikskyrkan föddes en idé om en naturlig samhörighet mellan kyrkan och pergamentet. Naturens egen form och gestaltning.
