Vad ger er inspiration?
FF: Framförallt mode, konst och material. Vi går gärna på utställningar och tycker om upplevelsen av att det inte finns några begränsande ramar. Vår arbetsprocess är en räcka av experiment där vi fysiskt undersöker material och form. Det ger oss inspiration att vara delaktiga och skapa själva. När något inte går som vi tänkt oss föds något annat.
Hur kommer det sig att ni blev formgivare?
FF: För mig är det något som skett successivt. Jag kommer delvis från en hantverksfamilj. Morfar var svetsare, farmor sömmerska och jag har alltid varit omgiven av handlingskraftiga människor som tillverkat saker. Efter gymnasiet påbörjade jag en möbelsnickarutbildning. Därefter kändes det naturligt att söka inredningsarkitektur på HDK.
EMB: Jag är uppvuxen i Frankrike i ett hem där konsten haft en avgörande roll. Min mamma är konstnär och redan som litet barn såg jag många utställningar och umgicks flitigt med olika konstnärliga utryck. Att välja ett kreativt yrke var en självklarhet, men vilket av dem var jag inte på det klara med från början. Jag sökte inredningsarkitektur och design för att jag hade en dragning åt det praktiska. Det blev rätt. Jag tycker om den personliga aspekten i formgivning. Det är något som omger en och som kommer nära. En möbel exempelvis, har förmågan att klä en människa. Vi ser annorlunda ut beroende på vilken typ av stol vi sitter i.
Hur är det att arbeta i par?
EMB: Vi har olika processer även om vi har samma mål. Jag skissar mycket tillskillnad från Fredrik som är mer direkt och intuitiv. Han går gärna till verkstan för att prova på en gång. Så pratar vi väldigt mycket. Min franska skolning innebär ett intellektuellt förhållningssätt och ett ständigt ifrågasättande. Jag frågar hela tiden Varför medan Fredrik frågar Hur. I vår verkstad experimenterar vi fritt och tillverkar olika prototyper. Vi är del i en ständigt pågående hantverksmässig process som i sin tur fortsätter att utveckla oss.
