Åke Axelsson inreder Värmlands Museum.

Biblioteket på Värmlands Museum är nyinvigt efter att delar av museet genomgått en längre tids renovering utförd av Åke Axelsson. Arkitekten Cyrillus Johansson som ursprungligen ritade museet 1929 hämtade sin inspiration från klassicism och kinesiska tempelbyggnader. År 1998 kompletterades museet med en tillbyggnad av Carl Nyrén. Åke Axelsson har tillsammans med museets chef Åsa Hallén fokuserat på att återskapa det gamla museets värdighet genom att ta tillbaka dess centrala funktioner.

Berätta om arbetet med Värmlands museum?

Det är ett projekt som har pågått i fyra-fem år. I nära samarbete med museichefen Åsa Hallén har jag ägnat mig åt att tillgängliggöra den ursprungliga museibyggnaden genom att bland annat flytta tillbaka biblioteket från den nya till den gamla byggnaden för att göra det mer publikt. Vi har månat om att öppna upp och när man kommer in i biblioteket från entrén är det meningen att besökaren ska få insyn i hela rummet och känna helheten. 

Vilket har varit din vision?

Jag har vinnlagt mig om att arbeta i husets arkitektoniska anda och försökt att förena dåtid och nutid utan motsättningar. Den nya miljön tar hänsyn till den ursprungliga karaktären och detaljerna vilket sker i samklang med en nutida gestaltning. Jag har ritat flera möbler till inredningen men också använt mig att mina tidigare stolar som exempelvis Boheme och Zen Conference. En annan viktig aspekt är hantverket. Mycket är tillverkat manuellt och all ytbehandling, även i de fall tillverkningen skett på Gärsnäs, är gjord för hand med linoljevax. Det är både hållbart, praktiskt och ekologiskt.

Vilka träslag återkommer i inredningen?

De flesta möblerna, men inte hyllorna, Åsas bord i mahogny och sofforna i ek är tillverkade i alm. Det är ett träslag som har många liknelser med ask. Båda är täta, starka och sega. På grund av den almsjuka som drabbat norra Europa är det numera svårt att få tag på alm, men jag hade lyckan att hitta det jag behövde på ett litet sågverk i Skåne.

Gungstolen är en möbel som man inte annars förknippar med dig?

Nej, det stämmer. Den här gungstolen är särskilt framtagen till läsrummet som ligger i anslutning till biblioteket. Gungstolar brukar vara stora och skrymmande men min modell är liten och nätt för att enkelt kunna rymmas i en möblering. Jag har tillverkat åtta stycken i verkstaden på Engarn och placerat dem i grupper om fyra kring två bord vars centrala ben fyllts med sten som barlast.

Utöver möbler är inredningen också försedd med ny belysning, vem står bakom den?

Jag bad Jonas Bohlin att göra ett förslag på belysning och utan att vi direkt diskuterat hur det skulle se ut kände jag omedelbar samhörighet. Hans lampor skänker miljön ett lekfullt drag bland annat genom att skärmarna har olika färger.

Berätta om sittskulpturen på gården…

Cyrillus Johanssons byggnad formar sig kring en öppen gård. Åsa bad mig att skapa en skulptur varpå jag ritade en bänk i form av en prästkrage. De tolv kronbladen är gjutna i betong som sedan slipats och bearbetats. I mitten på blomman finns det rum för en plantering av träd och olika växter. Bakom sittskulpturen står en grov träbänk vars virke kommer från ett litet sågverk utanför Sundsvall som drivs att ett barnbarn till Carl Malmsten. Bänkarna ska stå ute året om och bidra till befolka den publika gården.

Vilka bibliotek har du tidigare arbetat med?

Under åren har det blivit ganska många. Förutom kända arbeten som Riksdagsbiblioteket, Karlskronas Marinbibliotek och Konstakademien har jag arbetat med allt från biblioteken i Vaxholm och Åkersberga till Karolinska Institutets bibliotek för att nämna några. Jag tycker om bibliotek och har många positiva upplevelser från mina samarbeten med den så ofta kunniga och engagerade bibliotekspersonalen.

Åke Axelsson beskriver arbetet med Värmlands Museum som ett av sina viktigare projekt och att det i grunden handlar om hantverkets viktiga roll för både inredning och arkitektur.